Avrättningsplatser | RUM FÖR UNDANTAG (SVARTA SPEGLAR)
16195
page-template-default,page,page-id-16195,ajax_fade,page_not_loaded,,vertical_menu_enabled,qode-title-hidden,side_area_uncovered_from_content,qode-theme-ver-8.0,wpb-js-composer js-comp-ver-5.0.1,vc_responsive

RUM FÖR UNDANTAG (SVARTA SPEGLAR)

 

2017 |  Installation: svartpigmenterat glas, metall, rep, naturgummi.

 

Undantagstillståndet, det tillfälliga upphävandet av lagen, kan förklaras som ett verktyg för politisk och social kontroll i svåra nödlägen. En åtgärd med vilken statsmakter ger sig själv närmast enväldiga befogenheter. Och kritiken menar att när demokratier kan utlysa undantagstillstånd, har gränsen mellan demokrati och tyranni utplånats. Inom den politiska geografin har begreppet utvecklats till att även tala om Undantagsplatser eller Rum för undantag; de områden där den ”normala” lagen inte längre gäller och där människor utsätts för övergrepp genom att medvetet fråntas grundläggande rättigheter.

 

Trekanten har en historia av att vara ett gränsland, en plats som förenar tre socknar i det att de delar en gemensam gräns. Avrättningsplatser placerades ofta vid dessa sockengränser, som ett sätt att övervaka, kontrollera och genom folktro ”skrämma” människan att hålla sig inom sitt område, på rätt sida av gränsen. Mellan år 1695–1752 avrättades sju personer här, Michel, Brita, Cherstin, Anders, Brita, Olof och Eric. De avrättade fick inte begravas i vigd jord, istället antogs de fastna likt vålnader i gränslandet. Under samma period började konvexa svarta Claudespeglar användas av landskapsmålare och vandrare. De små fickspeglarna blev ett sätt att med ryggen vänd mot motivet och genom spegelns svarta yta betrakta, undersöka och abstrahera landskapet i ett försök att se, visualisera och komma nära det ”andra”.

 

I sin gestaltning Rum för undantag (svarta speglar) har Conny Karlsson Lundgren skapat en temporär minneslund. Området markeras av material som annars används för avspärrningar och tillfälliga byggnationer och dess form är hämtad från platsens föränderliga gränsdragning mellan 1693, ett par år innan de första avrättningarna, fram till idag. Sju stycken standardiserade övervakningspeglar som vanligtvis synliggör undanskymda utrymmen i behov av utökad kontroll har gjorts om till Claudespeglar (en per person). Här får de reflektera platsen, med en intention att förstärka Trekantens berättelse och ladda detta rum med en samtida diskussion kring gränser. Hur människor fastnar i stora gränsområden, avhumaniseras och blir osynliga, i väntan på att någon tar ansvar.

 

Läs mer om Trekanten HÄR

 

OM KONSTNÄREN

Conny Karlsson Lundgren (f. 1974 i Västervik) är utbildad i Fri konst vid konsthögskolan Valand i Göteborg och deltog i Van Eyck Post Academic Studio Research Program i Maastricht, Nederländerna. I sitt konstnärskap – som förenar film, text, visuella representationer och dokument – arbetar han med en ickelinjär associativ historieskrivning som utforskar gränser mellan en social, politisk och privat identitet. Här intresserar han sig för det efemära, de till synes tillfälliga spår och ögonblick som tillsammans skapar förutsättningar för vidare sammanhang ifråga om perspektiv och betydelser.